Iband tror man att man har flyt och att allt bara ska gå så jävla bra men så gör det inte det, då kommer den där sidan fram som jag inte gillar. Jag kan vara så jävla bitter! Det värsta är att jag har väldigt svårt för mig själv i dem stunderna så jag blir irriterad på att jag är så sur och så är den ondacirkeln där.
Igår var en sådan dag, jag var bitter och så nere i skorna. Då åker jag och hälsar på min vän Clara som försöker pigga upp mig. Vi utbyter bittra erfarenheter som går att skylla på andra människor, vi dricker vin och lyssnar på lite musik. Efter ett tag var jag på mycket bättre humör, så vi bestämmer oss för att hänga på något ställe i vasa. Det var en blandning med sköna människor, jag var överlycklig! Trial Peter kom och hängde med oss också, jag tycker han och några sköningar ska komma upp och cykla lite i sommar.
Den åttonde ska vi i alla fall köra grillfest på Claras gård, tror det kan bli bra och speciellt med så härliga människor, detta blir bra!
Pratade med Micke fillur idag och jag ska nog försöka pallra mig till Sollerön vid SM och säga hej och kanske ta en slurk vin där med. (Vin är farligt för din hälsa glöm ej)
Slutsatsen blev: Varför lägga energi på något som bara gör en ledsen och bitter? Varför tro på något som uppenbarligen är omöjligt? Varför hoppas man att så omöjliga saker ska ske? Men något har det ju gett, synd att det inte gick. Gillar inte livet i dalgången, står hellre med skidorna på mig vid toppen.
NEJ! Jag har så sjukt mycke sköna vänner som förgyller mitt liv att jag egentligen inte har någonting att klaga på. Jag tycker om att vara glad, och sprallig så nu ska jag överaska mina föräldrar med god middag och en kaka. (kakor och goda middagar är i stora mängde farligt för din hälsa)
Ingenting torkar fortare än en tår, så sant som det är sagt (och skrivit)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar